Till alla som inte hälsar

Vad är det med killar som inte vågar hälsa på mig på krogen bara för att deras flickvänner är med?

När ni inte har tjejen brevid er så hälsar ni glatt, kanske får jag en kram till och med! Men så fort hon är där så blir det ingen reaktion. Jag undrar ju bara om det är för att flickvännen håller er så tight i kopplet att ni inte ens får har tjejkompisar eller om det helt enkelt beror på att ni är social missanpassade?

Kanske är det rent av så att ni flirtar lite med mig och snackar skit om er flickvän med mig när hon inte är med. Så när hon väl är på plats så är ni rädda att jag ska "råka" försäga mig om vad ni sagt? Eller vad jag vet att ni gjort bakom hennes rygg med andra tjejer? DÅLIGT.

Om man gör något som man inte kan stå för/berätta för sin partner (om det inte handlar om en överraskningsfest) så beror det på att det inte är okej beteende. Tänk på det nästa gång och HÄLSA förhelvete. Det drygaste jag vet är människor som inte hälsar.

"Hej" hur svårt kan det va? Vem fan tror du att du är?



Gårdagens utekväll

Efter att ha lyckats tjata till mig skjuts av mamma (läs: pappa) så bar det av till Emelie. På vägen plockade vi upp Rickard som han duscha och göra sig redo på rekordfart. Jag spenderade första timmen med att locka håret, vilket här helt onödig eftersom det inte håller sig snyggt längre än 35 sekunder anyway.

Hur som helst, jag började rätt hårt med att dricka två glas vin och två groggar, sen rullade det på bra. Våran taxichaffis va snäll och trevlig, dock sabbade hon partystämningen  lite när hon drog historien om hennes väninna som nyligen dött i en bilolycka. PARTY! Eh.

Väl på Telegrafen hade jag skiitkul! Jag och Emelie höll ihop som kanel och risgrynsgröt hela kvällen, dansade, drack och minglade.Väl på väg hem så ringde en polare så jag vände på klackarna (japp, båda två) och drog iväg på lite efterfest (vårullar, guitarhero). Jag fick mest anstränga mig för att inte däcka på soffan. Trillade väl in hemma runt 05:45. Det är vad jag kallar en helkväll på sant bondevis.


Jag, Elin och Emelie - partyflickorna!

  


Jag och Rickard - de glada, halvfulla wownördarna.

Thih

Det funkar inte så bra att vara full oich skriva blogg samtidigt.


Mobilmusik på pendeltåget

ALLTSÅ.. Är det jag som blivit en grinig gamal kärring eller är människor som spelar musik från mobilen i kollektivtrafiken det mest irriterande som finns?

HUR tänker man? Tror du verkligen att vi vill höra din fula lilla mobil (som du tjatat till dig från dina föräldrar) spela dagistechno på högsta möjliga volym? Det är ju inte heller så att du fattar piken när HELA vagnen, (förutom dina fula polare) stirrar argt på dig.

Jag hoppas alla som spelar mobilmusik på tågen/bussarna går en långsam och PLÅGSAM död till mötes. Så snart som möjligt - annars finns risken att jag piercar er hals med min stilettklack nästa gång.

Där FRA, där har ni ett hot med mycket sanning bakom. Come get me!

med i TV!

Nu ringde dom från Power of 10! Jag och Mamma kom med! Nu hoppas jag bara på att klara kvalomgången så jag får vara med och tävla om de riktiga penningarna!

WOHOOOOO!

Pengar

När ni handlar i butik.. måste ni SLÄNGA pengarna på disken istället för att lägga dem i min hand som jag så trevligt räcker fram?

Dumma kunder.

Baaaajskoooorv

På väg till jobbet går jag förbi en mamma och hennes två döttrar. Den äldre bär på en liten påse och den yngre som är kanske 3 tittar sig glatt omkring. Plötsligt får hon syn på en portion snus som något spottat ut på marken.

- Maaaaaaaaaaaaaaaamma! Mamma, mamma mamma mamma!!!!
- Ja gumman?
- Det är en baaaaaaaaaaaaaaajskorv här! Titta titta, bajs! En bajskorv!
- Jasså?

Flickan har nu gråten i halsen för att mamman oberört fortsätter packa in saker i den parkerade bilen. Dottern fortsätter hysteriskt.

- Kliv inte i det då vännen, säger mamman lungt.

- Maaaaammaaa! Det är baaaaaaaaaajs! Någon har bajsat här! Uhuuu. BAJS! Bajskorv!

Hon pekar förtvivlat på marken och fortsätter påpeka vad hon tror det är. Sen bryter hon ut i gråt. Jag som går förbi har svårt att hålla mig för skratt. Stackars liten blev så rädd för "bajset".

Sensmoral: Spotta in snus på marken!

 
Bajs på marken och "bajs" under läppen. Samma sak enligt "random-flicka-på-parkeringen" 3 år.


Japanska!

Sådär ja! Nu har jag anmält mig till en nybörjarkurs i japanska. Har hört att det ska vara sjukt svårt, så nu har jag en ny utmaning. Hoppas jag får plats på den kurs som startar sista September bara, annars måste jag vänta så länge. Har även hittat biljetter till Tokyo, tur och retur i vår - nån som är sugen?

Jag har totalt glömt bort att man inte måste gå en högskoleutbildning. Jag skrev ju ett inlägg tidigare om hur mycket jag saknar att lära mig saker och sitta i skolbänken. Är det någon som har en liknande längtan så rekomenderar jag en liten kurs sådär på sidan av.

Spana in www.abf.se och sök på kommande kurser i din kommun. Kanske ett nytt språk? Eller manusförfattande, eller gitarrlektioner eller varför inte lite keramik eller bildredigering? Sjukt mycket att välja på varjefall, finns säkert något som passar just dig.

Go go Japan - nu jävlar.



Börja spara..

En gubbe kom nyss in i butiken (efter mycket möda med att komma upp för rampen med sin såndär rulla-gå-grej som gamla har). Han går-rullar fram till tidningshyllan och letar närsynt fram en "Hemmets Journal" innan han går fram till kassan med en 20-lapp i beredskap. Jag blippar in tidningen precis när han tar till orda med sin knaggliga röst:

"Jadu. Vad allting ska kosta numera. Börja spara nu flicka, för när du blir pensionär får du minsann inga pengar och allting blir bara dyrare och dyrare. Kostar den verkligen 20 kronor?"

På slutet mummlade han något jag inte kunde uppfatta och jag hade inte hjärta att tala om för honom att tidningen faktiskt kostade 22 kronor.

FULA SKOR

Jag vet att hela den här "crocs är så fula"-grejen känns lite väl hösten -07 men jag hittade en så rolig bild att jag måste skriva det igen:

CROCS ÄR FULA! Du ser aslarvig ut och det spelar ingen roll hur sköna dom är att gå i. Det finns snygga skor som är bekväma och praktiska också.

.. och därmed BASTA!


Hatkärlek till skolan

Fan vad jag hatar den här tiden på året, den här stunden innan hösten riktigt har kickat igång. Jag blir så jävla sugen på att gå i skolan då! Jag vill shoppa nya anteckningsblock och välja kläder som operfekt ska representera den "nya människa" jag blivit under sommarlovet. Det kryper i hela kroppen på mig och jag vill lära mig nya saker, skapa rutiner och njuta när det äntligen blir lunchrast.

I 12 långa år så var man ju van vid att skolan började vid den här tiden och man hade vissa moment man gick igenom veckan innan skolstart. Det har ju trots allt bara gått lite mer än två år sedan jag tog studenten och det kanske tar lite mer än två års "frihet" att bli av med det man präntat in i skallen under hela skoltiden. Who knows?

Fan ta er som börjat plugga nu. Fan ta er som vet vad ni vill bli och vad ni vill göra. Fan.

Avundsjuk jag är så aaaaavundsjuuuuk.

Töntlistan 2008

Eftersom jag är totalt uttråkad och många av mina bloggvänner har fyllt i denna lista så gör jag samma sak. Jag är en hjärndöd bloggmaskin. Eller ja, här är listan med mina svar varjefall;

Sammanfattning sommaren 2008

Gjorde du något i sommar som du aldrig gjort förr?
Åkte till USA och körde bil på en femfilig motorväg.

Dog någon som stod dig nära?
Nej, eller ja, eller nej.

Vilka länder besökte du?
Tyskland & USA



Är det något du saknar sommaren 2008 som du vill ha sommaren 2009?
Bra väder?

Vilket datum från sommaren 2008 kommer du alltid att minnas?
Onsdag 23 juli

Största misstaget ?
Oj, vet inte vart jag ska börja. Men jag ångrar inget av dem.

Har du varit sjuk eller skadat dig?
Sjuk i huvudet som vanligt bara.

Bästa köpet?
Vet inte vart jag sk börja igen! Alla skor, min jacka och massa snygga saker från USA.

Vad spenderade du mest pengar på?
Resan till USA och fickpengarna.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Att flyga in över New York var en härlig känsla.

Vilka låtar kommer alltid påminna dig om sommaren 2008?
Adam Tensta - My cool och Bob Marley - Three little birds

Är du gladare eller ledsnare i sommar jämfört med tidigare somrar?
Berochdalbana.

Vad önskar du att du gjort mer?
Tagit vara på min tid i USA. Och tränat!

Vad önskar du att du att du gjort mindre?
Låtit andra människor påverka de beslut jag tagit.

Hur tillbringade du din midsommarafton?
Oj, det minns jag inte ens. Var det den dagen vi gjorde köttbullar kanske? Var ju i Seattle då.

Blev du kär i sommar?
Älskar Peter fortfarande - om det räknas.



Hur många förhållanden?
Ett.

Bästa boken du läste i sommar?
"Tokyo Natt"

Vad gjorde du första dagen på sommarlovet?
Senast jag hade sommarlov var för två år sedan, så jag minns inte. Var bakis?

Finns det något som skulle gjort din sommar bättre?
Ja, bättre väder och ..

Hur skulle du beskriva din stil sommaren 2008?
Trött och slö, bekvämt men med en nypa högklackat.

Vad fick dig att må bra?
Min fantastiska familj och några vänner.



Vem saknade du?
Kan man sakna någon som aldrig funnits?

De bästa nya människorna du träffade?
Bijan, Zach, Brian, Nick, Ted och Kristin i USA och Denise här hemma.

Sommarens sötaste?
Denise - min älskade fru!



Sommarens hetaste?
Kevin i mina solbrillor



Sommarens besvikelse?
Vädret!

Sommarens bästa?
Min familj!

Sommarens snällaste?
Alla runt omkring mig som står ut med mig och mina humörsvängningar.


Tomt i kylskåpet

Allting känns bara så jävla fel just nu. Fråga mig inte vad som är fel, det är bara något jag känner i hela min kropp och hela min själ. Det är fel! Argh. Något är på tok och jag blir galen på mig själv för att jag inte kan komma på vad det är.

Ni vet när man står med kylskåpsdörren öppen och stirrar in på maten, utan att egentligen vara hungrig? Typ.. man är sugen på något men ingenting lockar av det som finns därinne. Och du vet att det är mjölk och grönsaker och några avdankade hotdogs som finns därinne, men du hoppas på att det mirakulöst ska ligga något du är ASSUGEN på bakom påsen med halvmögliga tomter. Men det gör det ju aldrig.

Snygg liknelse, men det är lite sådär jag känner med livet just nu. Jag är sugen på något och massa saker ligger framför mig men ingenting känns helt rätt. Allting bara häger löst i luften och väntar på att trilla ner i skallen på mig.

Panik!


Mamma på facebook

För det första tycker jag det är jävligt coolt att min mamma skaffade facebook.

Sen är det ännu coolare att hon faktiskt använder det och förstår sig rätt bra på det.

Sen har hon 91 vänner också! Mamma mitt hjärtegryn!

DRAAAAAAAAMA

Herregud vilket drama det blir nu då! Jag trodde man växte ifrån sånthär när man fyllde 15, men somliga har tydligen växt fast i det stadiet.

Utöver allt bondeincestnynästjaffs som pågår här i bloggen nu så händer lite annat också.
 
Imorgon åker familjen jag jobbar för till New York och jag blir ledig tills nästa tisdag. Dock så är jag inte ledig eftersom jag tagit pass på Filmkedjan. Men ja, ledig från en liten sprallig 15 månaders Selma. Idag var vi i parken och promenerade runt som vanligt. Jag tror jag kommer dö av en överdos hotdogs inom en snar framtid.

Mera bilder är på G upp. Så fort min mobil slutar vara muppig. Alla som försöker ringa mig eller skicka sms, jag ber om ursäkt. Jag är inte dryg (drygare än vanligt varjefall) min mobil är bara störd, jag har ingen laddare och ja. Det är en massa drama kring den där jävla telefonen också helt enkelt.

Draaaaamaaaa.

No more, plx.

Tråkigt!

2000 kronor kommer det kosta att laga rutan dom den "omogna" hade sönder i Lördags. Han vägrar betala och han nekar att det var han som gjorde det. Vi får helt enkelt ta ärendet till polisen, även om vi hoppats på att lösa det hela på ett enklare sätt.

Hur tänker man när man är 19 år gammal men beter sig som att man är nyfyllda elva? Lilla vän, att du inte skäms! Jag kan förstå att man blir arg och vill göra illa någon, eller slå sönder något (tro mig, jag har gjort det) men då STÅR man för det efteråt. Man ber om ursäkt, man betalar och man sonar för sina synder. Det är DET som skiljer en vuxen människa från ett barn. (Kommentar här är överflödig) 

Synd att polisen har mycket viktigare saker för sig, annars hade jag nog anmält dig för att du hotade mig (och några andra) samt kallade mig för "jävla hora". Olaga hot, kränkning, skadegörelse - låter fint i kombination.

Jag vet att det här inlägget kanske är rätt onödigt, men jag är bara så arg. Såhär gör man bara inte!

Tyvärr finns hans blogg inte kvar att beskåda.. den är bortplockad.. av någon anledning.

förlåt tessan!

Förlåt Tessan och alla andra trogna läsare. Jag har varit en pissig bloggare senaste dagarna, men det beror helt enkelt på att jag jobbat mycket och inte orkat koppla upp datorn när jag kommit hem. Ja, jag vet, helt sjukt! En Alexandra som inte orkar koppla upp datorn, vart är världen på väg?

Igår var det varjefall fest för Calle som hade fyllt 20 år. Allting var superkul tills Idioten dök upp och sabbade allt (en ruta och vårat humör). Nu väntar vi bara på info från glasmästaren på hur mycket det kommer kosta innan jag ringer honom och får honom att förstå att vi ska ha den summan, eller så blir det en polisanmälan. Vi är ju varjefall snälla och ger honom en chans att betala.

Hur som helst. När dramat var över så gick Denise och jag hem och sov skavfötters i min lilla 90 säng. Längtar sååå tills jag är tillbaka i min egen lägenhet och får sova i den underbara 180cm breda sängen igen! Nu är det inte långt kvar!

Fick även höra av familjen jag jobbar för att det kanske blir en sväng till Malta om nån vecka. Kanske är precis vad jag behöver - lite sol!

I'll keep you better posted from now on.

Castingen!

Sådärja! Idag har det varit mycket på G. Först var det manusläsning med hela skådespelargänget från filmen! Så kul att äntligen få träffa alla och veta vilka man ska spela mot (dock inget jag får avslöja än). Vet fortfarande inte när inspelningen ska dra igång, men förhoppningsvis så snart möjligt - är sjukt taggad!

Efter det så drog jag en kort sväng inne i stan och köpte ett par nya skor, som redan har gett mig skavsår. De jävlarna. Mamma mötte jag upp på Centralen och vi begav oss mot Gärdet, frihamnen och slutcastingen för "power of ten". Jag är så jäääkla sugen på att vinna lite pengar så jag hoppas verkligen vi kommer med. Det kändes som om det gick bra varjefall och "juryn" var supertrevlig. Jag fick även göra ett kunskapstest med tio frågor , på tid! Jag tjuvkikade på hans papper där han fyllt i de andra sökandens resultat och jag var NÄST bäst. Go me! Sen att det var världens enklaste frågor är ju en annan femma. Ex. "I vilket land hålls OS 2008?" och "Vem är ledaren för Allsång på skansen?" eller kanske den svåraste "Vad heter Storbrittaniens huvudstad?".

Dagen är nu över och jag ska försöka få lite sömn. Dock så blir det en låååååååång dag imorgon. ( Wish me luck med att överleva!) Barnvakt från 11 - 23 typ..

Barnflicka

För tillfället jobbar jag heltid.. som barnflicka. Det är inte SUPERBRA betalt, men jobbet är enkelt och jag tjänar hellre halvbra på att göra ett slakt jobb, än att jobba skiten ur mig för en halvbra lön. Hur som helst. Några repliker jag är van att höra som barnflicka är:

"Hon äter inte så mycket, så peta i henne bäst du kan"
"Om hon somnar innan 8 så är det toppen"

Något som jag inte hört förut är dock:

"Vi försöker hålla henne vaken så länge som möjligt så hon sover längre på morgonen"
"Vill du prova någon av våra vattenskotrar?"

Familjen består av pappa "P" som äger ett läkemedelsföretag och mamma "C" som är egen företagare och modell. Lilla dottern "S" är världens gladaste och sötaste och hon kallar mig mamma och pussar på mig varjegång jag kommer dit. Dom bor i en lägenhet på Östermalm och verkar ha det allmänt bra.

"P" gnällde härom veckan om bensinpriserna för att det nu kostar honom 26000:- att tanka båten full. Mamma "C" är förmodligen den snyggaste tjej jag sett och hon har det perfekta leendet. Lilla dottern är självklat söt därefter. Hur som helst, idag var vi ute med "båten" som mer är som ett flytande hus. Vi cruisade ut till Bockholmen (?) och åt lunch. Och när lilla "S" somnade så tyckte "P" att jag skulle prova en av deras Jet-skis! Lite coolt, tyvärr vända vädret så tvärt att vi struntade i det. Men en annan dag, då jävlar blir det vattenskoter för hela slanten!



Gröna Lund sett från vattnet idag.


Tråkiga gamla kärringar

Idag på tåget hamnade jag mitt emot en medelålders kvinna som efter en stund plockade upp mobiltelefonen. Här är konversationen som följde.

- Hej! Nämen.. det är ju jag!
(tystnad)
- Det här är mitt jobbnummer..
(tystnad)
- Jamen vad trodde du det var då? En Sifo-undersökning?

Sen skrattar hon högt och hjärtligt åt sitt eget "skämt" i säkert 15 sekunder. Resten av samtalet hörde jag inte, för jag var så upptagen med att tänka: jag vill inte bli gammal och få tråkig humor! Är alla kvinnor över 40 sådär eller var hon vara ett ovanligt tråkigt exemplar?


Ingen mobil

EFTERSOM min muppiga lillasyster så vänligt har slarvat bort/gömt min laddare så får jag överleva HELT utan mobilen idag. Åker in till stan och jobbar nu, är hemma runt 23.

Tack muppsyster!

:(

Bilder från min webcam!

Herregud! Jag hittade ju (som jag nämnt 800gånger) gamla CD-skivor med bilder från mina gamla datorer. Och bland dem fanns en mapp med alla bilder jag tagit med min old webcam. HERRE JESUS MIN SKAPARE (jag får säga så även om jag inte är troende, det är ett uttryck!).

Eftersom jag inte är så bajsnödig så bjuder jag här på lite gamla bilder på mig. Ålder ... 14-15-16?

  
   

Ja, på första bilden.. du ser rätt mamma. Det är din BRÖLLOPSKLÄNNING jag posar i. Sorry about that!

Gamla tricket att rikta en skrivbordslampa i fejjan för att se snyggare ut funkar ju. Man blir ett snyggt spöke.

Det är roligt att se hur snygg man trodde man var, det syns ju verkligen på mig. Jag utstrålar; "jag är en oskyldig liten fjårtis som tar 875154 miljarder bilder i min webcam för att ladda upp på Playahead i hopp om att få gratis "VIP-Platina".

Om jag någonsin får en dotter så kan hon FETGLÖMMA att hon får ha en webcam. I know vad som händer bakom stängda dörrar och framför den där kameran! Kolla bara på mig! Tur att jag har tappar bort kameran nu, annars skulle jag väl fortfarande hålla på.. me - the attentionwhore.

Det hemska är ju att jag tycker jag ser likadan ut nu.. fem år senare. Det är fan inte kul!

Jo, det är faktiskt kul..



Jo, det är det faktiskt fortfarande roligt.. jävligt roligt.


Bilden är stulen från www.tjyvtittat.se


SAKNAR!

Jag saknar USA! Jag saknar Zach och Nick och alla deras dumma bortförklaringar för att slippa göra allt. Jag saknar Kristin och alla hennes pojkvänner hit och dit (även om jag inte saknar att höra henne ha sex). Jag märker såhär i efterhand hur mycket jag faktiskt gillade att köra dem till tennisträningen varje morgon och sedan åka till gymmet, sen hämta upp dem igen och bara dega hela dagen tillsammans med dem.

Alla grannarna som var sådär äckligt trevliga som bara amerikaner kan vara och min favvopolare Bijan (grannkille) och hans polare. Det var härliga och enkla tider. Sen vänds livet upp och ner och nu sitter jag hemma i Sverige och är bitter.

Fick mail av Zach (den äldre sonen) idag och han kallar mig fortfarande "Dobbie" som husalfen i Harry Potter. Jag saknar dem sååå - åh, vill åka och hälsa på. (I'm a poet , and i know it).

MAMMA OCH JAG!

Idag ringde de från "Power of 10" så jag och lilla mammsingen ska iväg på slutcasting på torsdag! Ett steg närmare mina 10 miljoner - haha. Skitsamma, det vore skitkul att komma med och ännu roligare att vinna varjefall lite pengar. Skulle bli ÖVERLYCKLIG för 10 000:-

10 miljoner.. det vet jag knappt hur man skulle göra av med.

Eller jo.. det vet jag. Jag vet många sätt att bränna många miljoner.

BLOGGBEROENDE

Jag tycker fan bloggar ska bli narkotikaklassade och olagliga i Sverige. För jag är BEROENDE. Inte bara är jag beroende av att skriva massa bullshit i min egen, jag är helt galen beroende av att läsa andras bloggar också.

Jag - som i vanliga fall är alldeles för självupptagen för att ens lägga märke till andra bryr mig numera om vad mina vänner gör varenda sekund! Vad tänker dom, vad gör dom, vad har de på sig och vilka kommenterar deras bloggar?

Så alla mina vänner därute som har bloggar - uppdatera mera! I need my daily fix av mitt alldeles egna bloggheroin.



Meeeeraaaa meeeeraaaa!

Tipsa mig om bra bloggar och berätta vad ni tycker om min!

Kliver du på sniglar?

Ibland undrar jag om folk undviker att kliva på sniglar för att de värnar om snigelns liv, eller för att de inte vill få kladd på skorna.



Vad gör/tror du?


Mediahoran

Så, nu är jag tillbaka från kostymprovet. Blev så jävla nöjd med att de flesta av mina ombyten inte är skitfula! Ett par jeans och ett par skor fick jag varjefall med mig hem som jag ska "gå in" så att de inte ser helt splitternya ut när inspelningen drar igång. De testade äevn en del olika sminkningar och håruppsättningar - så himla kul att vara bli ompysslad sådär! Hade jag haft talangen så hade jag fan satsat på att bli skådis på heltid för roligare jobb än det kan jag nog inte komma på (just nu varjefall).

Jag vet fortfarande inte exakt vilken vecka som inspelningen kommer att vara, men jag lääääängtar!

KOSTYMPROV!

Idag, nu .. snart åker jag in till stan för att gå på mitt första kosymprov och prova ut kläder till filmen! De ringde förut och frågade efter storlekar och jag svarade så gott jag kunde. Det är fan svårt att veta vilken storlek man har i jeans när man hela tiden pendlar typ 7kg upp och ner i vikt. Låt oss hoppas att allt de plockat fram passar, om något är för smått kommer jag bara känna mig tjock.

Den 21/8 är det sedan dags för den första repetitionen, då vi aks läsa igenom manus alla skådespelare tillsammans. Det ska också bli sjukt kul eftersom jag inte har en aning om vilka som ska vara med.

I'm off!

En inbrottstjuv!

När jag gick hem från jobbet idag så fick jag förbi en fet villa med stor tomt. På grinden till tomten så sitter en skylt som säger "VARNING FÖR VAKTHUNDEN" och en annan som sa något att om att tvjuvar skulle passa sig. Min fråga är då bara a) vilken inbrottstjuv kliver in genom grinden och b) bryr sig om man satt upp en skylt?

Eller gör man kanske det? Jag är inte så van vid att göra inbrott..


"Jag kan springa till grinden på 1.2 sekunder, hur snabb är du?"

MASSA BILDER!

När jag hittade skivorna med alla bilder så var det ju en heeel del pics som ploppade upp. Här bjuder jag på ett litet axplock från den tiden då allt kändes så enkelt.

Aiya Napa 2006 - Sol, bad, baksmälla på stranden, dansa på baren, shoppa och äta masa omeletter.
   

Eloquent - Repa, inspelning, gig i Södertälje, Rockgalan, Spinnrocken och på Banantorget.
   

Hultsfredsfestivalen 2006 - Jobba, jobba, festa, sova så lite som möjligt, jobba.
   

Idre 2006 - Snowboard, snowboard, falukorv och trängas i bilen. Klockan tio såklart!
   

Italien 2005 - Galna italienare, utflykter, konstig mat och nya vänner.
   

Studenten 2006 - Lycka, fylla, släkt och vänner i en härlig röra.
   

Roooooooooooooooooooooligt!
 Men vartfan är mina bilder från Österrike? ..


"Lilla" ångestlistan

Igår när jag var hos Emelie och Martin en sväng så snackade jag oavbrutet (som vanligt) och stackars Martin orkade nog inte lyssna mer så han gömde sig på sovrummet medans Ems fick stå ut. Jag kom på mig själv med att använda ordet "ångest" i varannan mening som en treåring som just lärt mig ett nytt ord.

Men just ångest är en stor del av mitt liv nu. Jag har suttit och försökt tänka ut vad det är jag egentligen mår så dåligt över och vad är det som framkallar ågest och panikångest-känslor. Men när jag började skriva på listan måde jag bara ännu sämre, men nu några dagar senare har jag lyckats komma fram till några saker som är ångestframkallande.

- Bäbisar i alla sammanhang. På bild, på gatan på TV.
- Mat är okej i media men måste jag stoppa det i munnen får jag tvångstankar och kväljningar.
- Att prata i telefon!
- Folk som hör av sig för mycket, låt mig vara!
- Folk som hör av sig för lite! Vafan?

När människor frågar hur jag mår. När min kalender är borta. När jag inte vet vad jag ska göra. Pengar, bristen på pengar. När jag ska till jobbet, när jag ska hem från jobbet. När saker är borta, när jag måste gå in i mitt stökiga rum, det faktum att jag bor hemma. Att jag inte har något fast jobb, att jag känner mig ensam, att jag vill vara ensam, att människor snackar skit, att jag snackar skit, att folk ljuger, att jag ljuger, mat, att människor runt omkring mig mår dåligt, att jag har så höga krav på mig själv, att jag vill ha hjälp, att jag vägrar bli hjälpt.

Det finns så mycket som håller mig vaken om nätterna, som ger mig svettningar, som ger mig tvångstankar och andningsnöd. Att se svarta prickar, att känna som någon står på min bröstkorg att ha gråten i halsen konstant. Att hela tiden låssas som allt är bra.

Men egentligen är ju allt så jävla bra! Det är det som är så sjukt och det ger mig mer ångest än något annat. Att inte våga erkänna för mig själv när jag mår dåligt för att jag inte vill känna mig som ett jävla EMO och tycka synd om mig själv. Jag får ångest för att jag får ångest när jag har ett jävligt bra liv.

Dumma mig!


Lat

Igår cyklade jag till jobbet och fan va skönt det var! Hade totlt glömt bort hur mycket jag gillar att cykla! (Jävlar va cykla är ett fult ord) Hade jag inte varit så lat hade jag nog börjat cykla överallt!

Helt enkelt den bästa




Lyssnade nyss på den här låten - lite random på youtube. Någon hade kommenterad videon och skrivit

"Home is the best place to go, thats where you know you're always loved"

men så hade någon annan svarat på det uttalandet med:

"not always"

och det gjorde mig så sorgsen. Det finns faktiskt barn i världen (kanske är de redan vuxna, men ändå) som inte har världsbästa föräldrar som jag har. För mig så är världen utanför hemmet jävligt spännande och det finns så mycket jag vill se, göra och människor jag vill träffa. Men när det skiter sig, när livet vänds upp och ner och jag inte vet vad jag ska ta mig till så kan jag alltid komma hem. Där finns mamma och pappa som alltid lyssnar, alltid förstår, alltid bryr sig och älskar mig villkorslöst vad som än händer och vad jag än gjort. Jag kan inte ens tänka mig ett liv utan dem eller utan deras stöd.

Då tänker jag bara på alla som har dåliga eller ingen relation alls till sina föräldrar. Vart vänder man sig då när vännerna och livet sviker en? Usch, hemska tanke! Jag önskar verkligen att alla kunde ha lika bra mamma och pappa som jag - världen skulle då vara en bättre plats.

När jag vill bli mamma ska jag fan adoptera minst ett barn, för vi behöver inte knulla fram nya när det finns så många därute i världen som behöver en ärlig chans till ett värdigt liv.

Oj vilken moralkaka det blev där på slutet, men ni fattar.

Do i really miss it?

Sitter nu och pratar med en kompis från London. En av mina italienare. Jag visste att jag skulle börja sakna London nu när hösten kom. Men jag vet inte om jag saknar staden i sig eller om jag saknar den tid jag hade där och den person jag var då. Kollar på bilderna och det suger verkligen till i magen när jag inser hur underbart kul jag faktiskt hade det där. Livet var enkelt, jag jobbade med något skitkul, jag hängde med ashärliga människor och London är en fantastisk plats att leva på. Jag kunde gå på gatorna och bara andas in luften och njuta av att befinna mig där.

Jag levde i ett litet skithål till Hostel, men samtidigt så var det mitt hem och jag älskade det. Jag saknar att höra mössen tugga på gamla kakor bakom golvlisterna, jag saknar att hänga upp mina smycken och kläder i "taket" på våningssängenoch att leva i en resväska. Att tvätta underkläder i handfatet och borsta tänderna tillsammans med totala främlingar och bli bjuden på drinkar av galna turister. Jag saknar att smyga mig in i cafet och glo på gamla VHS-filmer med italienarna. Jag saknar till och med den galna killen från Bratislava som stalkade mig och gav mig konstiga presenter, eller nä, honom saknar jag inte. Men jag saknar den tiden.

Jag saknar de två galna kanadensiska tjejerna Sarah och Sarah och kvällen då vi blev fulla i mjuksbyxor när alla anadra var uppklädda till tänderna och när de uppträdde med sin egen dans till "Dont stop me now". Det var också så sjukt roligt att snacka engelska med de svenska killarna som bodde där en vecka och lura i dem att jag var från Sydafrika.

Alla kvällar jag satt i trappan och snackade skit med folk trots att vi inte fick sitta där.

Människor från hela världen fanns samlade i vårat lilla vardagsrum och det var så intressant att skaffa nya kontakter och höra deras historier från deras liv därhemma och om varför de kommit till London. Jag har aldrig träffat så mycket nya och VETTIGA människor på så kort tid (idioter träffar man ju dagligen).

     

Det hörde liksom till vardagen att göra precis vad fan man ville. Ingen talade om för mig när jag skulle sova, vad jag skulle äta, vad jag skulle göra och när. Promenera, åka på marknad, spela biljard till 8 på morgonen, shoppa och bara njuta av hösten, åh. Det låter fan som jag är kåt på London. Men det är jag nog!

   

Död åt nostalgi..

Gårdagen

Igår när jag kom hemrullandes (efter en jävla promenad må jag säga) så slog jag mig ner  utanför ytterdörren eftersom jag glömt nycklarna. Jag ville verkligen inte väcka mamma och pappa, så jag satt tålmodigt och väntade på att de skulle vakna. Som tur var så hade jag tak över huvudet och vinterjackan på mig så jag inte frös. Det lustiga är att jag lyckades somna och låg där i härliga 40 minuter innan pappa vaknade (av att hunden sprang ner?) och släppte in mig vid 6-tiden. Sen sov jag gott till två "imorse" innan jag pallrade mig upp och käkade en macka.

Jag borde ätit mer för nu är jag sjukt hugrig.

Det är jobbigt att vara bakis - kan det inte gå över nån jävla gång?

Nån som svänger förbi här på jobbet med en tunnbrödsrulle?

Lesbisk

Det ska jag fan bli, nån som är intresserad?

Vem är du, vem är jag?

Castingen jag var på igår var alltså för programmet "Power of ten" som går på Kanal 5. Skulle jag komma med valde jag att plocka med mig mamma som stöd och de hör av sig inom två veckor. Jag kom på imorse att jag faktiskt varit på casting för just det programmet en gång förut - innan det ens hade börjat sändas. Kom jag inte med då så lär jag inte göra det nu, men det återstår att se.

Därinne i TV-huset så såg jag han Filip och Fredrik snubben, vet aldrig vem som är vem, men den långa mörka? Vad heter han? Han såg lika rolig och glad ut som vanligt, fick ett leende tillbaka till och med. Men jag satt väl och flinade som ett fån åt varenda kändis/programledare som gick förbi så han vågade väl inte annat än att le tillbaka i rädsla för att bli yxmördad annars.

Igår blev det lite rörigt här hemma och jag tog nån form av ångestpiller för att lyckas somna. Och det funkade och jag känner mig faktiskt rätt utvilad och redo för jobbet idag. Hoppas det blir stressig och massor av folk så jag får tänka på lite annat.

En dag i taget nu bara, så fixar sig allt.

Casting

Sådär ja, nu var castingen avklarad. Det känndes som det gick ganska bra! Men om jag får vara med och tävla om de tio miljonerna vet jag inte ännu.

Planerna för helgen är jobba imorrn, inflyttningsparty hos Ems å Martin på kvällen och söndag blir det jobb på eftermiddagen. Känns skönt att komma igång och jobba lite nu tills jag får svar från advokatbyrån och så. Jobbar varenda kväll nästa vecka också, full fart! Snart flyttar jag också, woho!


SLUTA LJUG!

Okej, nu är det såhär. Jag är en vuxen (ja, varjefall enligt lagen) människa. Jag klarar av att höra kritik både elak och konstruktiv. Så snälla ni.. sluta ljug!

Har jag snor i näsan, säg det!
Ser du mitt näshår, säg det!
Luktar jag svett, säg det!

Suger min blogg? Säg det!
Är min blogg asbra? Säg det!

Har jag en ful tröja?
Sa jag något elakt?
Är jag för högljudd?

om du måste påpeka något så .. SÄG DET RAKT UT!

.. men säg det direkt till mig! Och LJUG inte!

Nån annan som är trött på falska fjollor som snackar skit, inte vågar tala om det DIREKT för dig och sedan inte står för det om man konfronterar dem?

Jag och syrran

Jag och min syster är verkigen olika varandra ibland!



Bilden är tagen typ.. 2005 ?

Ni ser vem som är jag va?

Ännu mera!

Som det inte vore nog! Nu ringde det folk från Kanal 5 och vill att jag kommer på intervju för att vara med i ett av deras tävlingsprogram. Vill jag vinna massa pengar? Svar ja! Vi får se hur det går helt enkelt!

Wish me luck!

Min filmroll!

Update:

Igår ringde Anette, produktionsledaren för filmen jag ska vara med i och gav lite info. Vi kommer att åka till Trollhättan och spela in (där typ all svensk film görs). Resan och boendet är betalt och hela teamet kommer bo på ett vandrarhem, bara det lär ju bli skitkul! Vi stannar i en intensiv vecka och jag får betalt också! Mycket bättre än jag trodde! För de statistroller jag gjort tidigare har ju lönen legat på 999:- per dag som bäst och ibland fick man betalt med några mackor och en läsk. Denna gång är lönen 4000:- bara för första dagen och sen rullar det på. Så sjukt kul!

Nu väntar jag bara på samtal från kostymtjejen och regiassistenten så vi kan gå igenom mina kläder och komma igång med lite repetitioner!

Vem går med mig på Oscarsgalan?!


Info om filmen:

Produktionsbolag är Breidablick Film, som tidigare har producerat bl.a filmerna "Storm", "Sandor slash Ida" och "Att göra en pudel".


Handling:
I en hopplöst bonnig småstad någonstans i Sverige bor Maja, 18 år. Hennes högsta och enda dröm är att bli skådespelare. Hon vill stå i centrum, att alla ska se henne, den vackra människa hon är inuti. Det är bara lite svårt att se. Maja är kraftigt överviktig, klumpig och socialt missanpassad.

Vi får följa Maja och hennes kamp att förverkliga sina drömmar under sista terminen på gymnasiet, delvis filmat genom en "dokumentär" kamera. Det är en komisk skildring med tragiska inslag, om fördomarna man möts av när man har "fel" utseende, om att hitta den styrka och självkänsla som behövs för att verkligen stå i centrum, på sina egna villkor.

Manus & Regi: Teresa Fabik
Producent: Sandra Harms / Breidablick Film
Casting: Christian Magdu / Apocalypso Film
Inspelning: Sommar 2008
Premiär: Februari 2009


Hur fick jag körkort?

  

1#
Häromkvällen skulle jag fickparkera med mamma och pappas bil borta hos Denise. Efter ca 4 minuters backande, hög koncentration och många "nu är det jäääääävligt nära" så kände jag mig nöjd med parkeringen. Tror ni jag dog av garv när jag klev ur och såg att jag hade 1,5 meter kvar åt båda håll. Det är nästan så man undrar hur jag fick körkort.

#2 Sådär ser mitt rum ut just nu. Fast ännu värre. Förstå att jag måste både stå ut med röran i rummet och de härligt kräksjukeframkallande tapeterna. Go me!

#3 Jag hittade en påse innehållandes de här gamla skorna. Fyfan va äckliga dom var,luktade skit, såg ut som skit med passade som gjutna på fötterna. Dom har varit med om mycket så det var nära att jag behöll dem av rent nostalgiska skäl - men som jag skrivit i tidigare inlägg så är det så jävla skönt att slänga grejer. Så skorna hamnade i en sopsäck tillsammans med massa annat skrot.

 

#4 Brottningsmatch!

#5 Min stora älskling och hennes lilla älskling.

Svensk sommar?


Vinterjackan från förra året åkte på..

Idag när jag fick ett litet sammanbrott så fanns mina superduper föräldrar där och erbjöd all hjälp som finns att få. Tyvärr kunde jag inte sätta fingret på vad som var det verkliga problemet. Så efter lite tröst och uppmuntran så tog mamma med mig på en vända med bilen runt Ringvägen - tänk vad lite svensk sommar kan göra för själen..

IDIOT

Hur mycket de än försöker intala er att de är nya människor och beter sig helt annorlunda numera så är det bullshit. En gång en mupp - alltid en mupp. Och tro mig, du behöver inte vänta länge på att de ska bevisa det för dig.

Tänk efter INNAN du gör någonting.

Annars kan du förlora det du PÅSTÅR att du älskar mest av allt.

Jag känner mig inte så jävla älskad.

- hoppas det var värt det.

Rensa!

Igår var jag uppe i förrådet till min lägenhet och hämtade prylar. Vi snackar 8 flyttkartonger med SKIT. Och det är bara mina grejer, det är helt sjukt hur mycket junk jag samlat på mig under åren, så nu jävlar rensar jag innan jag flyttar tillbaka. Det ska bli så fint och förrådet ska inte vara fullt av massa saker som bara ger mig ångest. Det är så härligt att slänga saker, jag ÄLSKAR att slänga grejer.

Då vet man att de inte ligger någonstans och gömmer sig. Äckliga gamla kläder, glas, papper man sparat i flera år utan anledning. Nu är det slut, jag har gjort slut med allt skrot. Hela mitt rum här hos mamma och pappa är fullt av kartonger och golvet är täckt av kläder, men jag VET att snart har jag rensat allt och då kommer jag må så bra.

Mår du dåligt? Testa att rensa ur nån garderob eller så SLÄNG grejer - it feels sooooo good.

Pengar

Det är så svårt att leva i en ekonimisk bergochdalbana! Det är svårt att gå från att få in 10-15 tusen i månaden till att vara tvungen att be mamma och pappa om pengar till en glass. Rent psykiskt är det grymt påfrestande och jag känner mig så hjälplös just nu. Jag ligger back 6500 kronor och just nu känns det aldrig som jag kommer komma ikapp! Hoppas verkligen att jag får jobbet på advokatbyrån och att jag varjefall får några kronor betalt för filmen jag ska vara med i.

Det är också nu man märker hur mycket pengar ens polare slänger ut på skitsaker. Det är galet hur bekväm man blir när man har stadig inkomst (jag har ju varit likadan själv). Äta ute, sprit, läsk, godis, fika, kläder, en hundring hit och en hundring dit. Jag kommer inte ens ihåg när jag såg en hundring (som var min egen) senast. Min plånbok är full av värdelösa 1-dollarsedlar och på kortet har jag pengar som är lånade av mamma och pappa för att kunna betala flygbiljetten hem från USA. Konstigt nog har de inte dragit pengarna än, men men.. när man minst anar det.

Jag ska börja uppskatta pengar mer när jag väl har dem - för det här suger.. bajs.

From le book

Hur funkade skiten då? Hon plockade upp skyddsplasten som hon kastat på handfatskanten och försökte utläsa någon sorts bruksanvisning. Det kan ju inte vara så jävla svårt, bara kissa på den och sedan se vad svaret blir. Hon rev av en bit toapapper och la det på det golvet för att slippa lägga den kissiga stickan direkt på mattan. Helt plötsligt kände hon sig inte det minsta kissnödig, det var som att hennes kropp slutade fungera i ren protest. Vill inte, vill inte veta resultatet. Efter de sju långa sekunderna la hon försiktigt ner stickan upp och ner på bädden av toapapper hon förberett. Nu då? Hon kallsvettades och lät sina kläder falla till marken och klev in i duschen. Hon testade varmt vatten och isande kallt men ingenting lyckades spola bort den obekväma känsla hon hade inom sig. Tillslut hade hon stått i den kalla duschstrålen så länge att hon tappat känseln i delar av ansiktet. Det var omöjligt att avgöra om det var tårar eller bara vanligt vatten som rann nerför kinderna. Efter vad som kändes som en evighet klev hon på svaga ben ur duschen, lindade in sig i en handduk och sjönk ner på golvet. Framför henne låg nu till vänster, hennes kläder i en liten hög och till höger, hennes öde; det upp och nervända graviditetstestet.

Dagens tips

Vill du gå ner i vikt? Ät mycket, rör på dig och bajsa mycket.

Är så trött på allt skitsnack om dieter hit och dit.

the movies made me do it!

Okej. Alla som känner mig vet att jag är extremt rastlös och lätt blir uttråkad. Jag gillar att resa, jag vill se allt, jag vill göra allt och gärna så snart som möjligt. (Tänk om jag dör snart liksom?!).

Jag undrar lite vad all den stressen kommer ifrån; att göra och se massa HELA tiden. För ingen i min familj är ens i närheten så hysterisk kring detta som jag. Så idag när jag kollade på Askungen (i bakgrunden på jobbet) så insåg jag vad som kan vara en bidragande faktor.

I alla sagor, i alla filmer och böcker så händer allting spännande någon annanstans. Gräset ÄR grönare på andra sidan. Karaktären är alltid på väg någonstans för att göra något, uppleva något eller träffa någon. "Hemma är det tråkigt, men i en värld långt långt borta..." Ni vet hur det brukar låta. Tänk om det är så .. tänk om det är Disneys fel att jag är som jag är? Eller George Lucas och allt hans "i en galax långt, långt borta" -bullshit?

När ska jag inse att gräset blir grönt vart jag än ställer mig?

Och är det någon mer än jags om tycker Askungen är jävligt ego som bara tänker på sin fjantiga bal, medans hennes vänner mössen kämpar för livet varenda dag mot den där feta, onda lilla katten?


Snygg - men ego?


Hur beter du dig i butik?

När du kliver in i en mindre butik (typ tobaktbutik/mindre klädaffär) hur beter du dig då? Hälsar du på personalen? Eller svarar du varjefall om personalen hälsar på dig? Jag upplever dagligen hur människor som kliver in här på jobbet bara stirrar på mig som jag vore en åtta-armad kossa på trehjuling när jag trevligt säger "Hej!" - något jag tycker alla butiksbiträden bör göra.

Hatar när folk bara ignorerar att man är trevlig! Tror ni jag är trevlig mot er och era skrikiga barn/feta flickvänner för att det är roligt att bli förbisedd? Hur viktiga tror ni att ni är? Jag jobbar i butiken men det betyder inte att ni är bättre än mig. Skärpning folk!

Är det bara jag? Någon annan som jobbar/jobbat i butik som lagt märke till folks skumma förhållande till våran servicemindness?

En fråga jag gillar är också "jobbar du här?". Jamen kära du, vad tror du? "Nej, jag står bara här bakom disken och servar andra kunder, men när DU kom fram, då sa jag upp mig med omedelbar verkan".

Bajsnödig?

Bara för att visa på att jag minsann vågar stå för de gånger jag beter mig bajsnödigt så postar jag en bild när jag ser ut att skita på mig samtidigt som jag tar en bild på Kevin.

Tack och godnatt!


Alexandra bajsar.

Dryga divor

Är det något jag är trött på nu så är det människor. Folk och fä som inte kan bete sig och som är ryggradslösa tråkfittor.

Hur kul är det att alltid få höra att ni ska höra av er och hur gärna ni vill hitta på något när det ändå aldrig kommer till skott? Jag kan ringa er, jag kan skicka sms eller kanske slänga iväg ett GB på facebook. Men då vill jag fan ha lite respons. Det är ett jävla snack när man är bortrest! "Åh, saknar dig - när du kommer hem måste vi ses". Men när jag väl kommer hem så är det inte många som lever upp till det.

Larvigt. Jag ska fan börja gallra ut bland mina polare. De som säger att de vill ses och att de ska höra av sig men sen inte gör det kan dra. För det gör fan jag, jag står för vilka jag vill umgås med och inte. Gör inte du?

Sen finns det ju många vänner man inte har så mycket kontakt med men som är nära på något sätt ändå. Men då är det för att det är ömsesidigt att man sällan hörs, men man vet att man finns där för varandra ändå när det verkligen gäller.

Men de där mellantingen - de som varken finns där när det behövs eller när de utlovat det.. vilka falska bitches. Det gäller både killar och tjejer. Vill man inte umgås så säger man det rakt ut - som jag gör. It feels so good.

Ryggrad - you should try it!

Sökes: Ärliga, roliga vänner med lite stake och inte så mycket tråkfitta i sig.

   
  
Saknar dig fan Tessan, kom hem nu! (har inte råd att komma till dig även om jag vill).

Emelie och Martin

Idag går mina tankar ut till Emelie och Martin som flyttade ihop igår! Förmodligen ett av världens sötaste par - och idag är de på IKEA. (Skiljsmässa?) Nejmen, jag är så glad för eran skull, det är en underbar  känsa att flytta ihop med den man älskar. Jag lovar att trasha er lya totalt på inflyttingsfesten så ni får lite att göra!



Bästispower back in the days.

  

En dag ska jag bli lika söta och lycklig som ni ;-)

Emelies blogg och deras äventyr kan ni följa här: http://goldenyouth.blogg.se/

Du tror du är en stjärna!

Jag fick filmrollen! Hallå! Jag, lilla muppen jag ska vara med i en riktig spelfilm!

Ni vet Teresa Fabik som gjorde "Hip Hip Hora!" Det är i hennes nya film jag fått en roll - med repliker! Och inte bara EN, utan flera! Herregud, jag kommer ju få gå på Oscarsgalan nästa år. 

Hur som helst, även om det inte är huvudrollen så är det jävligt kul!

Moooooviestar ååå mooooviestar, aaaaahaah ah.


Saknad

Jag saknar att ha en pojkvän.

Jag saknar att ha någon som går på krogen så fort jag måste jobba en lördagkväll.

.. men i vanliga fall vill han aldrig gå på krogen.

Jag saknar någon som får mig att känna mig tjock och ful och påpekar varje gång jag inte rakat benen.

Jag saknar någon som ljuger för mig om småsaker.

Jag saknar att ha någon som lever efter mottot "det jag inte kommer ihåg, har inte hänt".

Jag saknar någon som inte ser när jag gråter.

Någon som inte kan berätta hur han känner och alltid säger förlåt när det redan är för sent.

Va underbart det skulle vara att ha en pojkvän igen! .. eller va? .. Nämen, vänta nu.. ?

RSS 2.0