Okej. Alla som känner mig vet att jag är extremt rastlös och lätt blir uttråkad. Jag gillar att resa, jag vill se allt, jag vill göra allt och gärna så snart som möjligt. (Tänk om jag dör snart liksom?!).

Jag undrar lite vad all den stressen kommer ifrån; att göra och se massa HELA tiden. För ingen i min familj är ens i närheten så hysterisk kring detta som jag. Så idag när jag kollade på Askungen (i bakgrunden på jobbet) så insåg jag vad som kan vara en bidragande faktor.

I alla sagor, i alla filmer och böcker så händer allting spännande någon annanstans. Gräset ÄR grönare på andra sidan. Karaktären är alltid på väg någonstans för att göra något, uppleva något eller träffa någon. "Hemma är det tråkigt, men i en värld långt långt borta..." Ni vet hur det brukar låta. Tänk om det är så .. tänk om det är Disneys fel att jag är som jag är? Eller George Lucas och allt hans "i en galax långt, långt borta" -bullshit?

När ska jag inse att gräset blir grönt vart jag än ställer mig?

Och är det någon mer än jags om tycker Askungen är jävligt ego som bara tänker på sin fjantiga bal, medans hennes vänner mössen kämpar för livet varenda dag mot den där feta, onda lilla katten?


Snygg - men ego?