Ja, jag ser fram emot att gifta mig. Jag vill göra det. Ser fram emot att ha en supersnygg vit brudklänning (rödvin kommer vara portat från bröllopet eftersom jag inte vill spilla) och spendera en dag med att fira kärleken till den jag älskar omgiven av alla mina vänner och familjemedlemar.

Jag ser fram emot att bli gravid och konka runt på ungen i 9 svettiga och kräkfyllda månader. Ser till och med fram emot att pressa ut den lilla blodiga skrik och bajs-maskinen.

Jag ser fram emot att ta sjusiffriga lån på banken för att ha råd med ett hus. Jag ser fram emot att amortera, spara, inreda, plantera roserabatter och bli irriterad över hur rådjuren käkar upp knopparna.

Jag ser fram emot att bjuda över mina föräldrar på söndagsmiddad och servera någon flashis rätt som jag SJÄLV faktiskt lagat. Jag ser fram emot kräftskivor i trädgården och mina barns första FF-fester.

Jag ser fram emot att stryka fotbollströjor skjutsa till träningar.

Jag ser fram emot att skaffa husdjur i tron att barnen faktiskt kommer hjälpa till med dem.

Jag ser fram emot att gå upp tidigt på en söndagmorgon för att storhandla med de rabattkuponger jag samlat på mig.

Jag ser fram emot att åka på första familjesemestern och försöka svara på barnens frågor om hur ett flygplan kan flyga.

Jag vill verkligen göra allt detta. Jag vill jag vill jag VILL.

Men inte än på många år. . .