• Tillbaka till startsidan

Fender



Igår grät jag tills tårarna tog slut, men ändå har min kropp skapat nya tårar jag kan gråta idag. Konstigt.

Världens finaste, bästa, gladaste, sötaste hund var utan tvekan du, mongo-sötnos-Fender. Tomten hemma på Viagatan kommer aldrig bli densamma utan dig, din ruffsiga stora rumpa och ditt moffande. <3
2011-04-15 @ 12:54:35 Blogginlägg Permalink


Feedback på detta inlägg

Uuh, watcha say?

Du heter
Glöm inte bort mig!

och din bloggadress är:

Din kommentar:

  • Till bloggens startsida
RSS 2.0