• Tillbaka till startsidan

Vikt

Blir så trött på mig själv när jag kan gråta och gnälla över hur tjock jag känner mig när jag väger 57 kg. Men som nu ligger jag på 60.5kg och känner mig smalare än på länge! Kanske dags att kasta ut vågen och bara gå på hur jag känner mig och hur jag ser ut i spegeln istället? Stirrar mig blind på den där jävla siffran och om ni visste hur mycket jag tänker på just min vikt skulle ni bli mörkrädda. Det finns ju så mycket annat roligt att lägga energin och tankarna på. Framtiden till exempel.. ! Mindre än en månad kvar till Umeå - det känns ändå inte verkligt ännu!

Mmm, firar det här emoinlägget med att äta en liten tallrik makaroner med citron, ketchup och aromat på. Vem behöver en nattmacka när man kan få nattmakaroner?
2011-08-03 @ 01:42:57 Blogginlägg Permalink


Feedback på detta inlägg
Postat av: Karl

Det finns bara ett sätt att sluta tänka på vikten. Det är att faktiskt nå sin idealvikt och hålla sig där, att gråta och må dåligt över det får inte extrakilon att försvinna.



Eller om man är en av de lyckligt lottade människorna som kan gå in i ett mode av "Don't give a single fuck", så är det inte ett problem längre.



Vikt är 80% av vad du äter, och 20% hur du rör dig. I alla fall i en snabb överblick.



2011-08-03 @ 10:34:03
URL: http://karlwallenius.wordpress.com
Postat av: Anonym

Jag var helt besatt av min vikt i flera år. Gick till slut ner 15 kilo, var väldigt underviktig och tyckte jag var tjockast i världen, när jag såg mig i spegeln. Nu tror jag att jag gått upp tio kilo, känner mig snyggare än jag gjorde då! Men det gick så långt att allt handlade om vad jag ville, kunde och skulle äta. Hur många kalorier? Kunde allt i huvudet.



Trodde aldrig att jag skulle komma ifrån det, har nog fortfarande inte gjort det, men jag stannar inte hemma istället för att umgås med vänner för att slippa äta... Hur sjukt är det inte att ens vikt kan ta upp så stor del av ens tid?

2011-08-05 @ 17:15:44

Uuh, watcha say?

Du heter
Glöm inte bort mig!

och din bloggadress är:

Din kommentar:

  • Till bloggens startsida
RSS 2.0