Det går nästan inte en enda dag utan att jag tänker på vågmaskinen på Teneriffa. Det räcker med att jag försöker tänka på något som verkligen gör mig glad, så dyker den upp helt automatiskt. Skrev ett inlägg för några dagar sedan om hur jag är rädd att växa upp. Kommer det komma en dag när en vågmaskin inte är top 5 på min "happy-list"? Andra saker på min happylist som jag tyvärr inte upplever ofta numera är; äta sockerkakssmet, åka någonstans med bara en enkelbiljett, en kväll med den perfekta fyllan och se riktigt bra musik LIVE.

Sen finns det ju saker på min sadface-lista också. Saker som att vara konstant förkyld, att det vägrar sluta snöa, att den utbildning jag vill gå bara verkar finnas i Umeå, att jag alltid råkar klia mig i ögonen när jag har smink på mig på jobbet och att jag inte skriver så mycket på boken som jag skulle vilja. Och att jag ska upp tidigt imorrn.

Sa jag att jag ska upp tidigt imorrn och jobba?

Jag vet inte om jag har berättat att jag måste gå upp innan sex imorrn och åka till jobbet.

Imorgon måste jag gå upp bajstidigt och åka till jobbet med buss.

Åååh vad jag inte orkar börja jobba klockan sju imorgon.

Suck, jag jobbar astidigt imorrn.

Nä, jag rundar nog av det här inlägget med att berätta att jag går och lägger mig nu, eftersom jag ska upp så tidigt imorrn.