Vardagslycka

Ibland när man är lite deppig över att inga kläder man äger passar längre kan det kännas skönt att prova lite skor. Hur mycket eller hur lite jag har vägt i mitt vuxna liv har jag alltid haft storlek 38. Man blir inte för tjock för skor. Skor sitter inte dåligt så fettet hänger över. Fötter får inga celluliter och skor kan man ha även om man har mjölkmage för att man stoppat i sig en liter vaniljglass. Är det konstigt att jag älskar skor och äger typ 70 par?


Vill också klargöra att jag inte köpte dom här skorna. Riktiga come-fuck-me-heels. Jag älskar dem, men vet att de skulle spendera mer tid i sin kartong än på mina fötter och då är det helt enkelt inte värt 700 spänn. Men så fort jag drog på mig dem kändes livet lite finare. Slampigare möjligen men vackrare också.
Feedback på detta inlägg