Sitter framför datorn och äter frukost. Det blidde risgrynsgröt idag, supergott. Tyvärr upptäcker jag efter halva tallriken är slut att det är lite för lite för att jag ska bli lagom mätt. Så när jag tar näst sista skeden är jag lite ledsen. Men inte så ledsen att jag orkar gå och värma på mer. Det är en fin balansgång det där.

Hunger vs. Lathet.

Plötsligt fastnar jag i facebook och glömmer att jag har en liten tugga kvar. Jag tror att det är helt slut. Men när jag tre minuter senare kollar ner på tallriken ser jag att det ligger en liten hög med gröt kvar.



 Den var kall, men så god ändå. Underbart. Nu känns morgonen mycket bättre!