Jag blir så arg på mig själv när jag drömmer. Ibland så vet jag om att jag drömmer, det är bäst. För då kan hjärnan koppla av och drömma sjuka och stressande saker utan att jag blir stressad på riktigt. Men så finns det nätter som den till idag. Jag sitter fast någonstans och kommer försent till jobbet. Så jävla stressande. Jag försöker komma på tusen ursäkter eftersom "jag satt fast" inte känns som en duglig anledning. När jag väl vaknar så är jag skitstressad och tjurig. Är ju faktiskt ledig idag, varför håller du på såhär, DUMMA HJÄRNA.

Ska till psyk senare idag och träffa min läkare. Får se hur det går, ska berätta om min syn och hur dålig den blivit sedan jag började med medecinerna.