Ja, alltså. Så funkar det ju för vanliga människor. När jag kommer hem så börjar stressen. Stressen som aldrig tar slut, som bara bygger på. Snow:eballar (inte snoppar utan snöbollar på mitt sätt) iväg. NON-STOP!

Jag ska tvätta, städa, laga mat, träna, sortera kläder, duscha, locka håret, skriva på boken, göra nya playlists i Spotify, blogga, läsa nyheter, läsa bloggar, kolla upp resor, hänga på hemnet och kolla lägenheter och villor, kolla upp hur det går med utbildningen jag sökt, läsa om den utbildningen, fixa med papper från CSN, kolla på hockeyn, spela Portal, ladda mobilen, vara en glad och snäll flickvän, planera helgen, vara social med folk @msn, kolla facebook 211 gånger, blogga lite mer, slappna av, kolla på Vänner, läsa och svara på skribentansökningar OCH skriva egna artiklar.

Åh, det är så jävla skönt att vara hemma och göra "ingenting".

Jag är inte helt normal, men det är väl OK?