Jag saknar USA! Jag saknar Zach och Nick och alla deras dumma bortförklaringar för att slippa göra allt. Jag saknar Kristin och alla hennes pojkvänner hit och dit (även om jag inte saknar att höra henne ha sex). Jag märker såhär i efterhand hur mycket jag faktiskt gillade att köra dem till tennisträningen varje morgon och sedan åka till gymmet, sen hämta upp dem igen och bara dega hela dagen tillsammans med dem.

Alla grannarna som var sådär äckligt trevliga som bara amerikaner kan vara och min favvopolare Bijan (grannkille) och hans polare. Det var härliga och enkla tider. Sen vänds livet upp och ner och nu sitter jag hemma i Sverige och är bitter.

Fick mail av Zach (den äldre sonen) idag och han kallar mig fortfarande "Dobbie" som husalfen i Harry Potter. Jag saknar dem sååå - åh, vill åka och hälsa på. (I'm a poet , and i know it).