"Det är dyrt att se såhär billig ut" som Dolly Parton sa en gång.

Oh well. Idag skulle jag inhandla böckerna som krävs för japanskakursen som jag börjar imorgon. Sisådär en sjuhundring skulle det gå på eftersom jag inte är student. Efter att ha suckat åt hålet som snart skulle grävas i plånboken lite så begav jag mig till kassan. Med lilla S i vagnen (eftersom jag shoppade skolmaterial på arbetstid). Killen bakom disken slår i böckerna i kassan och precis när han ska till att fråga om jag har nån form av studentleg så skriker lillan till av uttråkning. Jag vet inte om han tyckte synd om mig eller om han bara var allmänt snäll, men han sket i att ställa frågan igen och gav mig böckerna till studentpris ändå. Tack gulle, din snällhet sparade mig mer än 200 spänn! Dagens!

I övrigt har dagen varit tung. Dubbelpass som barnflicka hos två olika familjer är fan inte att leka med.