Nere i Trollhättan kom vi en dag in på samtalsämnet kärlek och hur man raggar. Alla tjejer utom jag hävdade bestämt att de INTE spelar några spel när de raggar på krogen och att kärlek alltid är naturligt och äkta redan från början. *Host* BULLSHIT *host*

Att ragga på krogen är ett oändligt spel, att få billigare drinkar, att slippa köa, att inte betala inträde och och dela ut/ta emot telefonnummer, hitta någon att gå hem med. It's all a game. Antingen så spelar du spelet, eller så går du hem ensam och grymt mycket fattigare. Jag är knappast den enda tjejen som har knep (nej, det handlar inte om korta kjolar och att flasha brösten) jag tar till för att få den killen jag vill ha, få gratissaker och vad annat jag kan tänas vara sugen på. Men frågan är; är jag den enda tjejen som vågar erkänna att det är ett spel och att det krävs en del för att kamma hem det?

Att tjejer romantiserar och vill slänga ett rosa lapptäcke över allt som är ont och tråkigt i världen är ju ingen nyhet. Men skärpning för fa-an. Jag börjar ju misstänka att jag egentligen föddes till kille, men att någon kapade kuken av mig vid ung ålder.

Något annat jag lackar mer och mer på är "krogposers". Människor som går ut bara för att synas och bli fotade med rätt människor, dricka rätt drinkar på rätt ställen och ha på sig rätt kläder. Hur orkar man? Jag undrar när världens alla människor ska sluta ta sig själva på så stort allvar och våga "bara vara".

Lady Gaga har en poäng; "just dance - it's gonna be alright"




Ta nu ett djupt andetag och tänk innan ni kommenterar det här inlägget.