Jag är inte den enda. Många andra unga människor delar mitt problem med pengar. Eller snarare avsaknaden av pengar. Jag får inga lån från banken. Men - jag tjänar pengar. Ibland tjänar jag till och med jävligt mycket pengar. Ändå är jag en oönskad lånetagare. Jag kommer aldrig kunna köpa en egen lägenhet så länge jag inte har fast anställning 100% - som en jävla robot på något kontor där jag snabbt kommer glömma att jag lever. Varför?

Jag har timanställningar och extrajobb där jag tjänar mer än många med fast anställning gör. De får lån, för att det finns på papper att de kan betala för sig. En garanti. Sen att de kanske super bort pengarna, struntar i att betala räkningarna - det är ingen som finurlar på. Men jag då? Jag som faktiskt har jobbat dynget runt i flera års tid, jag som aldrig haft kronofogden efter mig, jag som alltid på ett eller annat sätt skulle kunna jobba ihop pengar till att betala hyra, lån, ränta och amorteringar. Varför vill ingen låna ut pengar till mig?

Den här världen är alldeles för beroende av siffror, datorer, papper och skritfliga garantier.

Kära bankerna, varför hatar ni mig?